Årets dressyrmästare på lusitano blev Kerstin Dahlberg och Poejo. ”Det bästa han gått”, säger Kerstin och passar på att berömma hans fantastiskt fina ökningar i traven. Hon har att jämföra med. För det är inte många som har så diger erfarenhet som ryttare som Kerstin. Internationell dressyrryttare och tränare, tidigare svensk landslagsryttare i dressyr, kvalificerad till världscupen i Globen fem år i rad, bästa svenska ekipage i dressyr i Grand Prix Kür i Holland 1999 – ja, listan är både lång och imponerande. Att Poejo på tävlingarna under Feiran på Rotbrunna fick bästa matchning är klart.

Kerstins ryttarkarriär började redan som barn på Enskede ridskola. Hon var ofta där, hjälpte till, red mycket och visade från tidig ålder sin talang. Men som vuxen slutade hon på ridskolan och hjälpte istället andra med egna hästar och red dem. En av hästarna, Canalje, köpte hon så småningom och tillsammans tävlade de upp till Medelsvår nivå.

Ägaren till det stall där Kerstins häst stod köpte in några fina hästar, varav en femårig hingst. Efter kastration och två års grundträning fick Kerstin möjlighet att köpa honom. Med sina 160 cm var han nämligen i minsta laget för sin ganska långa ägare. Så började Kerstins storartade resa med sin nya häst Oscar. Med träning för Louise "Lussan" Nathhorst avancerade ekipaget till landslaget. SM, EM och världscupen var, som sagt, några av alla de tävlingar där de deltog. ”Oscar blev hela tiden bara bättre”, berättar Kerstin. Men när det vid 21 års ålder var dags för pensionering av honom dog han hastigt. Det var tungt. Som egna hästar har hon nu 17-årige Boston och 11-årige Congo V, som båda tävlar på hög nivå.

Kerstin hade tidigare arbetat som lärare i skolan, men genom sina framgångar med Oscar och som landslagsryttare hade hon nu en position i dressyrvärlden.  1999 bestämde hon därför att byta bana för att på heltid jobba som tränare. Parallellt med att utbilda andra har hon också ridit mycket unghästar, på Flyinge bland annat.

Men hur kom då lusitanohästen in i bilden? Det var som tränare till Nina Keskitalo som hon först kom i kontakt med rasen. Nina hade importerat en lusitano från Portugal och Ylva Hagander, som samtidigt köpte hingsten Importate ville också ha hjälp. Så småningom blev Kerstin och Importante ett ekipage på dressyrtävlingarna och tävlade upp till Svår klass. En gång deltog de också i Grand Prix i Lissabon.

 ”Fantastiskt charmig”, lyder Kerstins omdöme om den numera avlidne Importante. Och ska hon ge ett omdöme om rasen som helhet så är även det i positiva ordalag. Vänliga, pigga, lättlärda och väldigt trevliga att rida på. Vilket visades under hennes och Poejos ritt under Feiran.

Agneta Danielsson