Swedish English Portuguese

Denna artikel är skriven av Svenska hästavelsförbundet

Många beslut i slutet av hästens liv 
Att ta beslut om att avsluta hästens liv är ett mycket känslosamt och tungt beslut som hästägare helst vill slippa tänka på. Den sista perioden är präglad av flera viktiga val att ta ställning till; det är upp till ägaren att besluta när det är dags för hästen att avlivas, man måste också avgöra var och hur det ska ske och vad som ska hända med kroppen efter hästens död. Att prata om avlivning och slakt är svårt, men viktigt – för hästarnas skull.

 
Att avgöra när det är dags för avlivning kan vara ett mycket svårt beslut att ta. Som hästägare kan man få stöd och hjälp av en veterinär att bedöma hästens fysiska tillstånd och även dess livskvalitet. Det kan även vara bra att diskutera beslutet med en god vän som känner till situationen. Att sedan välja hur och var hästen ska avlivas är alltid hästägarens beslut. Vilket beslutet än blir är det viktigt att det är väl övervägt och baserat på god kunskap.

Förr var det vanligast att hästen slaktades till livsmedel men idag är det inte bara slakteriet som gäller. Man kan välja att t.ex. avliva hästen hemma vid stallet eller på en klinik och efter avlivningen finns flera sätt att omhänderta kroppen på. Det är lätt att som hästägare stå oförberedd när man måste bestämma vad som ska hända med hästen när den inte kan, eller ska leva längre.
Projekt ”Hästliv”
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har tagit initiativ till projektet ”Hästliv” som drivs i samarbete med bl.a. Jordbruksverket och landets hästorganisationer. Projektet ska belysa situationen som uppstår när en häst måste avlivas. Målet är att öka kunskapen om alla tillgängliga alternativ för att på så sätt underlätta situationen för hästägare. Projektet vill dessutom lyfta fram det svenska slaktalternativet och de fördelar som finns om fler hästar slaktades till livsmedel när livet är över.
Slakt- och avlivningsstrukturer
Under de senaste 20 åren har slakten av häst minskat betydligt. Endast en tredjedel av de hästar som avlivas varje år slaktas för att användas till livsmedel. Majoriteten avlivas på andra sätt än genom slakt och därefter omhändertas kroppen på olika vis.

Antal avlivade hästar i Sverige 2011.
Slakt  4503
Energiåtervinning (destruktion)  6300
Kremering  1647
Begravningstillstånd  1122
Totalt 13 572
EU-regler om hästpass och skärpt hygien vid nödslakt kan vara två orsaker till att slakten av häst har minskat. Men förmodligen beror också mycket på en förändrad syn på hästen och hur den används. Det är t.ex. betydligt vanligare med fler och mer avancerade läkemedelsbehandlingar idag, vilket kan resultera i långa eller livstids slaktkarenser.

Många tror att en orsak till den minskade slakten av häst är att många slakterier slutat ta emot hästar, vilket inte stämmer. Det finns i stort sett lika många slakterier som slaktar häst idag som för 10 år sedan. 2011 var 30 slakterier aktiva och 2003 var samma siffra 25 stycken.
På slakteriet – vad gäller och hur går det till?
För att kunna slakta hästen måste den vara slaktanmäld hos slakteriet. Hästägaren kontaktar själv det valda slakteriet och då avtalas en särskild dag och tid när hästen tas emot. Man kan ibland få räkna med ett par veckors väntetid eftersom hästar oftast planeras in vid sidan om övrig slakt.

För att få slakta en häst på ett slakteri måste den ha ett giltigt hästpass, vilket också måste vara originalpasset. Har den ett duplikatpass eller är behandlad med vissa läkemedel är slakt inte längre ett alternativ. Vad som gäller mer exakt om passet kan man fråga slakteriet vid slaktanmälan.

 
Behandling med Fenylbutazon vet. utesluter alltid hästen från slakt.

Livstids slaktkarens är vanligt om hästen blivit behandlad med kortisonpreparat i leder eller med smärtstillande och inflammationsdämpande preparat som t.ex. Fenylbutazon vet. (”butta”).
Slakt av häst på slakteri skiljer sig från slakt av andra djur. Hästen körs oftast in av sin ägare istället för att slakteriets transport kommer och hämtar den vid stallet. Slakterier anpassar också verksamheten för att det ska passa både hästar och hästägare. Det är exempelvis vanligt att ta emot hästar vid tidpunkter när det är lugnt på området, som tidigt på morgonen innan övrig verksamhet startat. Hästar hanteras också separat, de avlivas direkt vid ankomst och stallas mycket sällan upp på slakterier.

Själva slakten går till så att hästen först bedövas med en bultpistol eller skjutvapen mot huvudet.
Hästen blir genast medvetslös och faller ihop. Det är endast en bedövning och därefter sker själva avlivningen genom att hästen avblodas.  Avblodningen gör att kroppen töms på blod, hjärtat stannar och hästen avlider. När hästen är avlivad används sedan kroppen till olika livsmedelsprodukter och ägaren får betalt för det köttet som kan användas.
Annan avlivning av häst
Väljer hästägaren att avliva sin häst på annat sätt än slakt till livsmedel så sker det på en plats som ägaren själv bestämt. De allra flesta väljer att låta hästen avsluta livet hemma vid stallet, med fördelen man slipper åka iväg vilket kan kännas tryggt och skönt.

 
Att låta avliva hästen vid stallet kan kännas tryggt.

Avlivningen kan ske med samma metod som vid slakt, bedövning följt av avblodning, eller genom en injektion med avlivningsvätska. En s.k. medicinsk avlivning med injektion får bara utföras av en veterinär. Antalet medicinska avlivningar har de senaste åren ökat betydligt, kanske eftersom det kan upplevas mindre dramatiskt än avlivning med bedövning och avblodning. Säkerheten är viktig vid en medicinsk avlivning, avlivningspreparat är mycket giftiga och utgör därför en tydlig fara för personer som närvarar. Veterinärer är speciellt utsatta då de hanterar preparaten vid dosering och injektion. Det finns tyvärr rapporter om situationer då preparaten brustit i effektivitet. det har då tagit lång tid att avliva hästen, något som i de fallen är mycket oroväckande för hästens välfärd.

Förutom en veterinär kan hästägare även anlita andra aktörer för att avliva hästen, t.ex. Svensk Lantbrukstjänst, djurambulanser eller de som specialiserat sig på just avlivning; så kallad trotjänartjänst. Vissa djurparker erbjuder också möjligheten att avliva hästen mot att kroppen sedan får användas som mat till parkens rovdjur.
Att omhänderta kroppen
Det finns tre huvudalternativ för att omhänderta kroppen efter döda och avlivade hästar; energiåtervinning (även kallat destruktion), kremering eller begravning.
Energiåtervinning (destruktion)
Energiåtervinning är det alternativ flest hästägare använder för att omhänderta avlivade hästar. Hanteringen innebär att kroppar av döda hästar och andra djur processas för att kunna användas som förbränningsmaterial, vilket i sin tur genererar t.ex. fjärrvärme. Energiåtervinning kan lyftas fram som mest klimatsmart av de olika alternativen. Hästens kropp omvandlas slutligen till energi, men hanteringen dessförinnan medför också flera transporter och processen är relativt dyr, vilket hästägaren får betala.
Kremering
Att kremera hästen har ökat i popularitet de senaste åren. Det är det dyraste sättet att omhänderta en hästkropp, en separat kremering kan kosta upp mot 15 000 kronor. Men det kan vara känslomässigt tilltalande eftersom det ger ägaren möjlighet att få tillbaka askan efter hästen, som därefter kan begravas, sparas eller spridas för vinden.  Kremering är förutom att vara kostsamt också den mest energikrävande processen. 
Begravning
Om man har mark tillgänglig har det blivit mer och mer populärt att låta begrava hästen ”hemma på gården”. Det ger en plats att kunna gå till i framtiden för att minnas vilket många uppskattar. Man måste ansöka om tillstånd från länsstyrelsen och platsen ska godkännas av kommunens miljökontor. Antalet tillstånd ökar kraftigt och även om marken godkänns finns alltid en risk att jord och vatten förorenas. Det finns ytterligare en miljömässig aspekt; det är relativt okänt hur giftiga avlivningspreparat bryts ned i hästkroppen och vilken risk som finns för läckage till marken.
Ekonomiska aspekter
Hur hästägaren i slutänden väljer att låta hästen avsluta livet kan påverkas av ekonomiska förutsättningar. Att slakta hästen till livsmedel är det enda alternativet för hästägare som vill undvika en utgift. Andra sätt att avliva en häst och få kroppen omhändertagen kan bli mycket kostsamma. Dyra avlivningsalternativ är en orsak till att hästar skänks bort och slussas runt i samhället mot ett många gånger osäkert öde.
Import och resurshantering
Trots att konsumtionen av hästkött i Sverige är låg krävs import för att täcka efterfrågan. Varje år importeras mellan 350 och 400 ton hästkött, bl.a. från Sydamerika och Kanada via Belgien. Import bidrar inte bara till en negativ klimatpåverkan genom långväga transporter, köttet importeras dessutom från områden där transport och kontroll av slakt inte motsvarar våra högt ställda krav på djurskydd och livsmedelssäkerhet. Om fler hästar slaktades i Sverige skulle volymen hästkött som måste importeras kunna minska.

Vid slakt används hästens resurser när den går in i livsmedelskedjan. Med tanke på att stora delar av världens befolkning står inför en hotande livsmedelsbrist är det viktigt att hushålla med alla tillgängliga resurser. Att istället gräva ner eller elda upp fullt användbara livsmedel kan därför anses vara slöseri med resurser.
Slakttransporter
Det finns återkommande uppgifter om att en del svenska hästar transporteras till slakt utomlands. Högre avräkningspris och större efterfrågan i Europa är drivkraften bakom verksamheten och även det som skapar lönsamhet.

Slaktransporter genom Europa.
Bilder: World Horse Welfare.

Det dokumenteras mycket allvarliga djurskyddsproblem under dessa transporter, som utmattning, uttorkning, skador och sjukdomar. Det finns flertalet organisationer som arbetar dagligen med att förebygga verksamheten, både med politiska aktiviteter och genom att vara närvarande ute på vägarna. På sikt kan en ökad slakt i Sverige resultera i högre avräkningspris vilket minskar de ekonomiska skillnaderna och även risken att svenska hästar säljs till slakt utomlands.

I beslutet om avlivning av en häst är det slutligen bara hästägaren som väljer hur det ska ske. Det är en komplex situation som väcker många känslor, åsikter och frågor. Att skiljas från sin häst kommer alltid vara mycket sorgligt och svårt att förbereda sig inför. Men god kunskap om hur det kan gå till kan underlätta och bidra till att fatta det beslut som passar för just den hästen och situationen.

Läs mer om slakt, avlivning och omhändertagande av hästkroppar på portalen HästSverige:
www.hastsverige.se/avlivning.html

Karolina Thorell
Projektledare ”Hästliv”, HNS.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Händelser

Sweden International Horse Show 2017

Sponsrade Feira 2017

SLS Swishnr: 123 589 76 57

Klubbshop

Nu har Svenska Lusitanosällskapet klubbshop

Läs mer...

Köpa lusitano?

Intresserad av att köpa en lusitano?

Klicka här!

Logga in/ut